Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 28 oktober 2009

Büdelsdorf. (Tyskland)

Büdelsdorf (danska: Bydelstorp) är en stad i distriktet Rendsburg-Eckernförde i Schleswig-Holstein, Tyskland. Den ligger vid floden Eider och Kiel-kanalen,2 km norr om Rendsburg, och 30 km väster om Kiel, bara 5 miles off motorvägen.
De tidigaste invånarna i området som senare blev Büdelsdorf, var stenåldern som bodde där omkring 3000 f Kr. Modern Büdelsdorf kommer från en liten bosättning bifogas Rendsburg runt 1300. 1777, började arbeta på en kanal som förbinder Balitc havet till Nordsjön. 1779 definierades gränserna för byn. År 1827 öppnade Hartwig Marcus Holler till Carlshütte, den första industriella ålder järn-och stålverk i hertigdömet. Holler byggde också ett skeppsvarv och skapat arbetstillfällen för fabriksarbetarna fruar. 1841 anställdes han mer än 250 anställda. 1895 var klar i Kielkanalen och Büdelsdorf och Carlshütte blomstrade,det Carlshütte anställda 1.100 anställda.
Utveckling avtog med första världskriget 1. Ändå ökade Büdelsdorf att vara en stad med cirka 10.000 invånare under 20th century. År 1984 öppnades Büdelsdorf nya centrum, som består av ett nytt rådhus, en samlingslokal och flera höghus och butiker. År 1988 köpte Büdelsdorf stora landområden och lyckats attrahera flera företag. Som ett resultat, är Büdelsdorf ett blomstrande samhälle med cirka 11.000 invånare och 5.000 arbetstillfällen. År 2000 beviljade Büdelsdorf krig titeln staden, öppnar nya möjligheter för dess framtida utveckling. Herbert Schütt, långsiktiga borgmästaren i Büdelsdorf, var den första borgmästaren i staden Büdelsdorf.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, oktober 28, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)