Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 2 april 2010

Texas. (USA)

Texas är en delstat i USA. Texas är såväl till areal som till folkmängd den näst största delstaten.


Austin är huvudstad medan Houston är den största staden i Texas. Texas är i folkmedvetandet runt om i världen något av sinnebilden för "Vilda Västern".

Texas har genom årens lopp gått under inte mindre än sex olika flaggor, nämligen som del av USA, del av Mexiko, del av Spanien, del av sydstaterna, del av Frankrike och som självständig stat Republiken Texas. Delstatens smeknamn är "Lone Star State".

Det har funnits en mängd indianstammar som levt inom området som numera heter Texas, bland annat Apachestammen, Atakapanstammen, Bidaistammen, Caddostammen, Comanchestammen, Cherokeestammen, Kiowastammen, Tonkawastammen och Wichitastammen.

1528 blev Álvar Núñez Cabeza de Vaca den första kände europén att sätta sin fot i vad som numera är Texas. de Vaca var en del av Narváezexpedition och han utforskade vad som är dagens Texas, New Mexico och Arizona till fots under sex år.

Texas var en del av den spanska kolonin Nya Spanien. Efter det mexikanska frihetskriget 1821 blev Texas en del av Mexiko och blev 1824 den norra delen av Coahuila y Tejas. Den 3 januari 1823 startade Stephen F. Austin tillsammans med 300 amerikanska familjer kolonier längs Brazofloden i nuvarande Fort Bend County och Brazoria County. Den här gruppen blev känd som "the Old Three Hundred" (de gamla trehundra). 1823 och 1833 hölls konvent där man uttryckte sin oro över den mexikanska statens politik i Texas.

1835 proklamerade Santa Anna, den mexikanska presidenten, en enad konstitution för alla mexikanska områden, vilket också inkluderade Texas. De nordamerikanska nybyggarna i Texas gjorde då klart att de tänkte lämna Mexiko hellre än att ge upp sin rätt till slaveri (som Mexiko avskaffat).

Texas självständighetsförklaring kom så att undertecknas, den andra mars 1836, av "Convention of 1836" (1836 års konvent), vilket förklarade Texas att vara en självständig nation. Texas frihet vanns efter att ha besegrat Mexikos styrkor 21 april 1836 vid slaget om San Jacinto. Texas kunde vinna striden bland annat tack vare den lilla trupp som offrade sig vid slaget vid Alamo. Santa Anna själv blev tillfångatagen i striderna och 14 maj undertecknade delegater från Republiken Texas och General Santa Anna Velasco-fördraget. Senare under 1836 antog Texas en konstitution som formellt legaliserade slaveri.

1845 blev Texas en officiell delstat i USA. Under amerikanska inbördeskriget lämnade Texas USA och gick med i sydstaternas Amerikas konfedererade stater. 1870 tillät USA:s kongress Texas att åter ingå i USA.

Upplagd av Bengt kl. fredag, april 02, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)