Livets hårda skola: Världens väder hotas av isblock på vift.

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 26 februari 2010

Världens väder hotas av isblock på vift.

Det gigantiska isberget yta lika stor som Luxemburg
Ett gigantiskt isblock har lossnat från Antarktis.
Det kan rubba vädret i världen, varnar forskare.
Det enorma isblocket har nyligen brutit sig loss från ishyllan på Antarktis, meddelade forskare idag.
Det hände för två veckor sedan och nu har isberget påbörjat sin resa mot en oundviklig nedsmältning.
Det nya isberget uppstod när ett annat isberg som lossnade redan för över 20 år sedan krockade med glaciären Mertz.
Lika stort som Luxemburg
Enligt australiska forskare ser det ut att vara en del av den naturliga utvecklingen.
– Vi har inte tillräckligt med information för att kunna avgöra om klimatförändringen påverkade skeendet, säger glaciärforskaren Neal Young.
Till ytan är isblocket lika stor som Luxemburg, skriver The Herald Sun. Det är 400 meter tjock, 160 kilometer lång och har en yta på 2550 kvadratkilometer.
Det kan ta flera decennier innan glaciären smälter helt.
Men det kalla vattnet som uppstår kan resultera i kallare vintrar i norra Atlanten, enligt forskare.
Oklart vart det tar vägen
Det massiva isberget har hållits under uppsikt via sateliter i många år.
På vilket sätt smältningen påverkar klimatet beror på vart isblocket tar vägen.
Enligt forskare kan det hända att isblocket börjar driva norrut och så småningom smälter eller att det blir kvar i Antarktis i årtionden.
Efter att det brutit sig loss, har den förflyttat sig till en så kallad polynya, vilket är ett havsområde där vattnet är väldigt kallt och har höga nivåer av salt.
– Men om den stannar här, vilket är troligt, kan det blockera produktionen av det extremt kalla och salta vattnet och "lägga ett lock" på polynya, säger glaciärforskaren Benoit Legresy, till Herald Sun.
Det skulle enligt forskare kunna påverka vädret och orsaka kallare vintrar i norra Atlanten.
Bengt-Livethrdaskola.Blogspot.com