Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 25 maj 2010

Fiji.

Fiji, formellt Republiken Fijiöarna, Fidji, Fidzji, är en stat på en ögrupp i södra Stilla havet. Landet består av runt 333 öar av vilka ungefär 110 är bebodda. De tre största öarna är Viti Levu, Vanua Levu och Kadavu. Efter nästan hundra år som brittisk koloni blev Fiji självständigt 1970. Demokratin stördes av två militärkupper 1987. Militären grep makten eftersom den ansåg att regeringen var alltför dominerad av den indiska befolkningen. En ny konstitution 1990 gav mer inflytande åt infödda melanesier. Det ledde till att många ur den indiska befolkningen emigrerade. Denna minskning av landets folkmängd orsakade ekonomiska svårigheter, men enligt 1997 års författning kom de olika folkgrupperna att behandlas mer jämställt. 1999 hölls för första gången allmänna val där alla etniska grupper hade rösträtt, vilket resulterade i en regering som leddes av en fiji-indier. Denna regering avsattes dock genom en statskupp i maj 2000. Nya val kunde hållas i augusti 2001: dessa gav Fiji ännu en demokratiskt vald regering under ledning av premiärminister Laisenia Qarase.
Den 5 december 2006 resulterade konflikten mellan Fijis regering och militär i att militären genom en oblodig statskupp tog över makten över öriket. Statskuppen inleddes den 3 december. Dagen därpå ockuperade militären polishögkvarteren i Suva. Statskuppen innebar att överbefälhavaren Voreqe "Frank" Bainimarama tog över rollen som statsöverhuvud. Militärkuppen var den fjärde under en tjugoårsperiod. De tre tidigare kupperna ingick i maktkampen mellan landets två största etniska grupper, fijianer och indier, medan den senare kuppen orsakades av oenigheter inom den fijianska gruppen. Nu ställs bland annat krav från kuppmakarna att militärer ansvariga för kuppen 2000 ställs inför rätta och att en polisutredning gentemot Bainimarama läggs ned.
Efter att appellationsdomstolen förklarat den sittande regeringen Bainimarama olaglig lät president Iloilo den 10 april 2009 upphäva konstitutionen och upplösa domstolen.
Trots sin ringa storlek har Fiji en ganska stor armé som har deltagit i flera av FN:s fredsbevarande operationer. Fiji består av ungefär 333 öar, varav 110 är bebodda, och 522 mindre holmar. De två viktigaste öarna är Viti Levu och Vanua Levu. Viti Levu innehåller huvudstaden Suva, och där bor nära tre fjärdedelar av befolkningen. Öarna är bergiga, med toppar upp till 1 300 meter över havet, och är täckta med tropiska skogar. Andra viktiga städer inkluderar Nadi, där den internationella flygplatsen ligger, och Lautoka. De huvudsakliga städerna på Vanua Levu är Labasa och Savusavu. Andra öar och ögrupper inkluderar Taveuni och Kadavu, Mamanucagruppen utanför Nadi och Yasawagruppen, som är en populär turistattraktion, Lomaivitigruppen utanför Suva, och de fjärran Lauöarna. Rotuma, som ligger omkring 500 kilometer norr om Fiji, åtnjuter speciell administrativ status.
De primära naturtillgångarna i Fiji är timmer, fisk, guld, koppar, vattenkraft samt outnyttjade oljereserver i havsbottnen. På Fiji råder ett tropiskt havsklimat, där temperaturen har liten variation under året. Cyklonsäsongen varar från november till januari.
Fijis största miljöproblem är skogsavverkning som leder till jorderosion.


Inga kommentarer: