Livets hårda skola: Pontevedra. (Spanien)

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 25 maj 2010

Pontevedra. (Spanien)

Pontevedra är huvudstaden i provinsen, Pontevedra, belägen i södra Galicien, i nordöstra Spanien. Såsom provinsiell huvudstad är Pontevedra även adminisrativt centrum med betydande turism och tjänstesektor. Staden har cirka 82.000 invånare. En lokal legend avser grunden för Pontevedra till Teukros, Hjälte Trojanska kriget, En legend som förstärktes med de misstankar som grekiska aktörerna kan ha kommit till Rias Baixas område under antiken. Men historiker och arkeologer instämmer att den ursprungliga uppgörelse troligen bildades under integrationen av Gallaecia (Gamla Galicien) i Romerska riket (Ca. 1: a århundradet f.Kr.). Namnet på staden är i högsta grad latin, som härrör från Pons / Pontis (Bro) och Veteris / Vetera (Gamla), därav Ponte (m) Vetera (m), "Den gamla bron", med hänvisning till den gamla romerska bron över Lérez River (kvar). Tja meddelas även sedan romartiden, sammanställd Pontevedra sig som en mellanliggande stad under Suebic dynasti (Ca. 5.-6: e talet e.Kr.).
Under 12-talet Pontevedra steg som ett viktigt kommersiellt centrum fram till den 15: e-talet då den nådde sin högsta medeltida prakt, fungerar som ett handels-och kommunikationscentral. Pontevedra var då en av de viktigaste galiciska städerna. I själva verket har Pontevedra den näst största "gamla stan" i Galicien, först efter Santiago de Compostela. Pontevedra var (och är fortfarande) på sträckan av Way of Saint James, Nämligen dess södra eller "portugisisk" gren. Kyrka Peregrina, med ett högst besynnerligt pilgrimsmussla-formad anläggning fortfarande ett oundvikligt stopp för pilgrimer och besökare.
På 16-talet var det fortfarande en kommersiell stad, med en ökning av fisket. I själva verket var Pontevedra största galiciska hamnen eftersom det var en säker hamn öppen mot havet. Till exempel, en av Christopher Columbus"Fartyg, den nationella utanordnaren Santa Maria, Ursprungligen namnet La Gallega ("De galiciska), hade byggts i Pontevedra. Det var i århundraden senare, på grund av sedimentation orsakade av floden Lérez, den ria successivt blivit olämpliga för storskalig navigering.
I slutet av 16-talet markerade början på dekadens i staden, ett förfall som inleddes redan för resten av Galicien i slutet av det 15-talet. Situationen skulle förvärras under de 17th och 18th århundraden. Hamnen minskat drastiskt sin verksamhet på grund av de nämnda geografiska orsaker. Dessutom provocerade politiska beslut och dynastiska konflikter en allmän röta i handeln, vilket leder till avfolkningen av staden. I själva verket var befolkningen minskat i hälften under den tiden, även drabbas av epidemier.
I början av 19th Century Pontevedra var lite mer än bara ett litet bakåt stad. Fiske, konsthantverk hållit ekonomin igång. Men med inrättandet av nya regionala divisioner i 1833 Pontevedra plötsligt såg sig förvandlas till en provinshuvudstad. Pontevedra växte sedan sakta och blev ett administrativt centrum. Införandet av järnvägen åter ansluts också staden med resten av landet, efter att ha förlorat sin hamn. Allt som allt ser Pontevedra i detta århundrade en kulturell, ekonomisk och urban förnyelse. Det är i Pontevedra när det i 1853, Xoán Manuel pintos publicerar den första boken i moderna Galiciska"En gaita Gallega".
Pontevedra går in i 20th Century med stora möjligheter. I detta skede staden var den galiciska kulturella och politiska hjärta. Galicianists - Såsom Alexandre Bóveda och Castelao - Att bosätta sig i staden, där de fann Partido Galeguista ("Galicianist part") i 1931, ursprung samtida Galiciska nationalism. Men den Spanska inbördeskriget (1936-1939) och senare Francos diktatur (1939-1975) lade plötsligt en drastisk slut på Pontevedra: s utveckling. Politiskt förtryck och ekonomiska svårigheter tvingade många till utflyttning. Det var först under 1960-talet, med införande av ett antal industriella verksamheten, då den lokala ekonomin delvis återhämtat sig. Men skulle samma branscher orsaka senare allvarliga miljö-och hälsoproblem, vilket tvingar en eventuell nedläggning av några av dem.
Med slutet av diktaturen i 1977 byggsektorn också utvecklas. Förbättringar i kommunikationsnätet under 1980 och 1990 bidrog Pontevedra att finna en viss tyngd i sitt regionala sammanhang, nämligen i den del av Rias Baixas, Också som en handels-nav och fokusera på dess administrativa uppgifter som provinshuvudstad. Sedan 1999 Pontevedra har sett en intensiv stadsförnyelse och kulturell förnyelse, vilket positivt påverkar den lokala ekonomin. Till exempel har Pontevedra förvandlats till en av de mest tillgängliga städer för funktionshindrade, tilldelas ett nationellt pris för stadsförnyelse för denna fråga i 2006.Införandet av universitetsstudier i staden under 1990-talet bidrog till följd av dynamiken i staden.