Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 19 maj 2010

Fredrikstad. (Norge)

Fredrikstad (Tidigare Frederiksstad) (Bokstavligen Fredrik's Town) Är en stad och kommun i Østfold län, Norge. Administrativt centrum i kommunen är staden Fredrikstad.
Staden Fredrikstad grundades 1567 av Kung Frederik II och etablerad som en kommun den 1 januari 1838. Landsbygden i kommunen Glemmen slogs samman med Fredrikstad den 1 januari 1964. I landsbygdskommunerna av Borge, Onsøy, Kråkerøy och Rolvsøy slogs ihop med Fredrikstad den 1 januari 1994.
Staden grenslar den flod Glomma där den möter Skagerrak. Tillsammans med angränsande Sarpsborg utgör Fredrikstad den femte största staden i Norge: Fredrikstad / Sarpsborg. Den 1 januari 2008, enligt Statistik Norge dessa två kommuner har en sammanlagd befolkning på 123.029 med 71.976 i Fredrikstad och 51.053 i Sarpsborg.
Fredrikstad byggdes vid mynningen av Glomma som en ersättning efter Sarpsborg (15 km uppströms) brändes ned av Svenskar. Nästan hälften av befolkningen i Sarpsborg stannade kvar och byggde sin gamla stad på sin ursprungliga plats.
Stadens centrum ligger på västra stranden av Glomma, medan gamla stan på den östra stranden är Nordeuropa bäst bevarade befäst stad.
Fredrikstad brukade ha en stor sågverksindustrin och var en viktig hamn för timmer export, senare på varvsindustrin, Förrän de viktigaste varvet stängdes på 1980-talet. Den viktigaste industrier finns i dag flera kemiska växter och andra lätt industri.
År 2005 var Fredrikstad sista värd hamn för Tall Ships 'Race, Lockar tusentals till staden.

Staden fick sitt namn efter den Danska kung Frederik II i 1569. Den sista delen stad betyder "stad". Före 1877 var det namnförtydligande FrederiksstadOch sedan från 1877-1888 skrevs det som Fredriksstad, Och slutligen sedan 1889 har det byggts i dess nuvarande form: Fredrikstad. Efter Sarpsborg brändes till marken under Norra sjuårskriget, Den regerande kungen Fredrik II av Danmark, beslutas av kunglig förordning att bygga staden 15 km (9 miles) söder om den ursprungliga platsen. Denna nya webbplats närhet till hav och lättillgänglig med öppna landskap som omger det blir ett bättre läge än den gamla. Namnet Fredrikstad användes första gången i ett brev från kungen den 6 februari 1569. Den tillfälliga befästning byggd under Hannibal War (1644-1645) mellan Sverige och Danmark-Norge blev permanenta på 1660-talet.
Arbetet med befästningarna först leddes av William de Coucheron och senare Johan Caspar von Cicignon. Under de närmaste 60 åren, flera befästningar vid Fredrikstad fästning byggdes, bland annat Isegran, Kongsten och Cicignon. I 1735, en förort på den västra sidan av Glomma, Vestsiden, Grundades. Denna del växte senare snabbare än den gamla staden, och blev den dominerande centrum. De flesta av byggnaderna i den gamla staden brann ned under en brand i 1764.
På 1840-talet började timmer export från Fredrikstad ta fart. På 1860-talet, anlades för flera ånga drivs sågar längs floden, och i 1879 järnvägen nådde Fredrikstad, vilket leder till ytterligare tillväxt. Med nedgången i export av trä som en följd av moderniseringen av träförädlingsindustrierna i början av 1900-talet förändrades Fredrikstad produktion till andra typer av produkter. Det blev senare en av Norges viktigaste industriella centrum, känt för sin stora varvet, Fredrikstad Mekaniske Verksted.

Inga kommentarer: