Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 25 maj 2010

Jyväskylä. (Finland)

Jyväskylä är en stad och kommun i landskapet Mellersta Finland i Västra Finlands län.


Jyväskylä ligger i norra ändan av sjön Päijänne och gränsar mot kommunerna Petäjävesi i väster, Urais och Laukas i norr, Toivakka i öster samt Joutsa, Luhango och Jämsä i söder.

Staden har cirka 128 000 invånare. Ungefär 260 är svenskspråkiga och antalet utländska medborgare är cirka 2 700 (2007-12-31). Jyväskylä ekonomiska region omfattas förutom av själva staden även av kommunerna Hankasalmi, Laukas, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Urais.

Regionens areal är cirka 4 456 km² (inkl. vattenområden) och antalet invånare är cirka 170 100, varav cirka 310 är svenskspråkiga (2007-12-31).
I staden finns Jyväskylä universitet med sju fakulteter. Jyväskylä har hela tiden varit en viktig trafikknutpunkt. Närmsta större städer är Tammerfors (149 km), Kuopio (144 km) och S:t Michel (113 km). Till huvudstaden Helsingfors är det 272 km via landsväg och 342 km medelst järnväg.

Staden ligger vid sjön Päijännes norra ända, men gammal delen av staden ligger mellan sjöar Jyväsjärvi och Tuomiojärvi. Mellan Päijänne och Jyväsjärvi ligger Kuokkala, en ny del av staden.
Jyväskylä ligger i ett kulligt landskap. Högsta höjden i omgivningarna är den 249 meter höga Pirttimäki. Laajavuori är dock kändare, eftersom Matti Nykänens hoppbacke finns där. Jyväskylä fick marknadsrättigheter 1801 och stadsrättigheter den 22 mars 1837.

Samma år gjorde Carl Ludvig Engel upp en rutplan för staden och år 1838 hade staden 189 invånare. Finlands första finskspråkiga läroverk inrättades i Jyväskylä 1858. Självständig församling blev Jyväskylä år 1875 och stadskyrkan stod färdig 1880, ritad av Ludvig Isak Lindqvist. År 1897 nåddes Jyväskylä av järnvägen från Haapamäki, vilken ersatte ångbåtstrafiken över Päijänne till Lahtis som stadens viktigaste förbindelse. Jyväskyläs centrum är tätt bebyggt, i alla fall jämfört med andra finska städer.

Staden har ett enhetligt rutformat gatnät. Större delen av stadens byggnader är byggda efter andra världskriget, stilen är ofta ganska "östeuropeisk".

Upplagd av Bengt kl. tisdag, maj 25, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)