Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 27 maj 2010

Zambia.

Zambia, formellt Republiken Zambia, är en stat i södra Afrika, gränsande till Angola Kongo-Kinshasa, Malawi, Moçambique, Namibia, Tanzania och Zimbabwe. Vid gränsen mot Zimbabwe finns Victoriafallen, världens (beroende på hur man mäter) största vattenfall. Det tidigare brittiska territoriet Nordrhodesia blev självständigt 1964 och fick då namnet Zambia. Valen 1991 innebar ett slut på enparti-styret som varit, men i efterföljande val 1996 förekom trakasserier av oppositionspartier. 2001 valdes nuvarande president Levy Mwanawasa och hans antikorruptions-kampanj följande år ledde bland annat till att den tidigare presidenten Frederick Chiluba och många andra arresterades.
Lägsta punkt: Zambezi-floden, 329 meter över havet
Naturtillgångar: koppar, kobolt, zink, bly, kol, smaragd, guld, silver, uran, vattenkraft

Klimatet är tropiskt men mildras av landets höjd över havet. Regntiden varar från oktober till april och då kan tropiska stormar förekomma. Ibland inträffar längre torrperioder.
Några av Zambias största miljöproblem är luftföroreningar och surt regn på grund av gruvorna, kemikalier som smutsar ner vattnet, jorderosion samt tjuvjakt som allvarligt hotar många djur, bland annat flodhäst, elefant, antilop och de stora kattdjuren. Zambia har skrivit under, men inte ratificierat Kyoto-protokollet om klimatförändringar. En majoritet av befolkningen är mycket fattig.
Under 1980- och 1990-talen ledde ett sjunkande koppar-pris och långa torrperioder till en försvagad ekonomi. Tidigare var koppargruvorna statliga, men är nu privatiserade vilket innebär att staten inte måste täcka deras förluster. Zambia får ekonomisk hjälp från internationella organ.
Nästan all elektricitet produceras av vattenkraft och landet exporterar även el.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, maj 27, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)