Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 31 maj 2010

Haugesund. (Norge)

Haugesund är en stad och en kommun i Rogaland, Norge.
Haugesund skildes från Torvastad som en självständig stad och kommun år 1855. Landsbygdskommunen Skåre tillfördes Haugesund den 1 januari 1958. Haugesund är till ytan en liten kommun och arean uppgår till enbart 73 km².
Staden är belägen vid ett strategiskt viktigt sund, där fartyg kunde segla utan att behöva ge sig ut på det öppna havet. Haugesund har en befolkning på ungefär 31 140 invånare. Haugesund grundades år 1854 vid dess separation från den tidigare grannkommunen Torvastad. Kommunen firade därför sitt 150-årsjubileum år 2004. Under de tidiga åren var kustvattnen fyllda med sill och staden växte snabbt. Trots att staden är relativt ung har området under tidigare varit profilerat some ett vikingatida maktcentrum. Harald Hårfagre, Norges första kung, hade sitt hem vid Avaldsnes, som är strax utanför den nuvarande kommungränsen. Hårfagre begravdes vid Haug, vid Karmsundet, ett område som senare skulle ge namn åt staden och kommunen "Haugesund". Nationalmonumentet "Haraldstötten" är uppfört på den plats där Harald tros ligga begraven.
De skyddande sunden Smedasund och Karmsund gav staden möjlighet att växa bade inom fiskeri och rederi. Karmsund är ännu idag ett av Norges mest trafikerade sjöleder. Trots en minskande befolkningstillväxt växer ännu staden till ytan.
Idag är strömmingen borta sedan länge och industrin har börjat att fokusera mer och mer på oljebranschen, liksom grannstaden Stavanger. Staden är namngiven efter Haugesundet, som i sin tur tagit namn från gården Hauge (fornnordiska Haugar), som i modern svenska betyder "högar". Staden är belägen vid Nordsjöns kust och ön Karmøy, samt ett antal mindre öar skyddar mot vind och våg. Mellan Karmøy och Haugesund (fastlandet) finns det livligt trafikerade Karmsundet. Centrala Haugesunds gatunätverk påminner om Kristiansands och Oslos gatunätverk.
Under de senaste 20 åren har staden befäst sin position som handelscentra för Haugaland och de södra delarna av Hordaland. Det finns flera, relativt stora köpcentra I stadens utkanter.
I Haugesund finns världens enda staty av Marilyn Monroe, gjord av Nils Aas. Orsaken är att Marilyn Monroes far, Martin Edward Mortensen, kom från Haugesund. Av tradition var de flesta invånarna fiskare. Under den andra helgen i augusti, varje år, firas strömmingen med en jazzfestival som kallas Sildajazz (Sild är norska för sill), där både inhemska och internationella musiker deltar.
Den norske filmfestivalen har årligen hållits i staden sedan 1973. Filmurvalet brukar innefatta ett brett geografiskt och kulturellt utbud. Amandaprisen, som är Norges mest uppskattade filmpris, utdelas samtidigt med filmfestivalen. Priset har utdelats sedan 1985.
Subkulturmusikfestivalen Safe as milk har också årligen hållits i staden i juli, sedan 1999.

Inga kommentarer: