Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 24 maj 2010

Marseille. (Frankrike)

Marseille (på provençalska Marsalla) är Frankrikes näst största stad och har cirka 850 000 invånare.


Storstadsområdet är med sina 1,6 miljoner invånare landets tredje folkrikaste, efter Paris och Lyon.

Den ligger i departementet Bouches-du-Rhône, Provence, i sydöstra Frankrike. Den grundades under namnet Massalia / Μασσαλία av grekiska kolonisatörer från Fokaia (Jonien) på 600-talet f.Kr., och är därmed Frankrikes äldsta stad.

Marseille har medelhavsklimat och här ligger Frankrikes största medelhavshamn för civilt ändamål, med färjetrafik till Nordafrika, Italien och Spanien. Invånarna kallas Marseillais.

Öster om Marseille, från den lilla fiskebyn Callelongue ligger Calanquerna , ett fjordsystem längs en taggig kustremsa. Det sträcker sig fram till Cassis och rivieran Ytterligare österut ligger bergsryggen Saint-Baume. Norr om Marseille, efter de lägre bergen Garlaban och Etoile ligger berget Mont Sainte-Victoire. Västerut slutar Marseille i den före detta fiske- och konstnärsbyn l'Estaque. Nordväst om staden, vid Marignane, ligger stadens flygplats. Ännu längre västerut breder låglandskapet Camargue ut sig i Rhonedeltat.

Stadens huvudgata är en bred boulevard som heter Canebière. Det är den gamla repslagargatan och ordet är besläktat med cannabis eftersom repen gjordes av hampa. Den sträcker sig österut från den gamla hamnen, Vieux Port, till Réformés-kvarteren. Huvudstråket för shopping och köpcentrumet Centre Bourse korsar Canebière vid rue St Ferréol. Norr om Vieu Port ligger den nya kommersiella hamnen, öster om denna ligger gentrifierade områden uppbyggda i gamla hamnmagasin.

Söder om Vieux Port ligger kullarna i sjunde arrondissementet som domineras av kyrkan Notre-Dame-de-la-Garde och ytterligare söderut Borely-parken. Marseille omgärdas av förortsområden med miljonprogramshus. Inloppet till Vieux Port flankeras av två fort; Saint-Nicolas på den södra sidan och Saint-Jean på den norra. Längre ut i Marseillebukten ligger Frioulögruppen som består av fyra öar. En av dessa är fängelseön Isle d'If, på vilken fästningen Château d'If ligger. Det har bott människor i och omkring Marseille i 30 000 år. I undervattensgrottor utanför Marseille har man funnit grottmålningar från paleolitikum, mellan 21 000 och 29 000 år gamla, och vid utgrävningar under järnvägsstationen fann man neolitiska bosättningar från cirka 6 000 f.Kr.

Greker från Fokaia i Jonien grundade staden under namnet Massalia / Μασσαλία på 600-talet f.Kr. Enligt en legend hade en man vid namn Protis som uppgift att söka en västlig handelspost för Fokaia. Under sitt sökande fann han medelhavsviken Lacydon, som skyddas av två uddar med höga klippor och försörjs med färskvatten av en bergsbäck. Protis blev inbjuden till den lokala liguriska hövdingen, som höll en stor fest för att gifta bort sin dotter Gyptis till en av de inbjudna friarna. I slutet av festen erbjöd Gyptis en bägare med vin till Protis, symbolen för hans slutgiltiga val. Efter bröllopet slog sig paret ner strax norr om Lacydonviken (nuvarande Vieux Port), och från den gården utvecklades Massalia.

Staden blev snart en stor handelspunkt, och grekernas hamn var helt exceptionell. Staden var till exempel den första i hela Västeuropa med att bygga ett fungerande kloaksystem. Den grekiske upptäcktsresanden Pytheas hade Massalia som hemmahamn.

Massalia var en av de första grekiska hamnarna i Västeuropa som översteg 1 000 invånare och den första staden i Frankrike som fick stadsrättigheter. När Massalia ställdes inför en motståndare bestående av en allians mellan kelter, kartager och etrusker lierade staden sig med romarriket. Förutom att det gav ett förebyggande beskydd åt staden öppnades också romarrikets marknader för Massalias invånare. En blomstringsperiod inleddes eftersom staden fungerade som en länk mellan Galliens inland och romarriket.

Massalia var självständigt fram till Caesars inbördeskrig, då man ställde sig på den förlorande sidan med Pompejus och optimaterna mot Julius Caesar. Avgörande var en belägring som Caesartrogna trupper gjorde samtidigt som Massalia förlorade ett viktigt sjöslag. Under romarrikets inflytande ändrades namnet till Massilia.

Kristendomen kom tidigt till Marseille, vilket visas av katakomber och dokumenterade martyrer. Enligt en tradition var det Maria från Magdala som omvände Marseille, och hela Provence, efter att mirakulöst ha färdats med båt över Medelhavet. Båten gick enligt samma tradition i land vid Saintes-Maries-de-la-Mer, och tillsammans med Maria från Magdala var hennes bror Lasarus samt bland andra Maria Salome , Maria Klopas och Svarta Sara.

Inga kommentarer: