Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 27 maj 2010

Yemen.

Jemen, alternativt Yemen (arabiska:اليَمَن, al-Yaman), formellt Republiken Jemen, är en stat på södra Arabiska halvön i sydvästra Asien. Jemen betyder Landet till höger (om Mekka) och är det område i Sydarabien som antikens grekiska och romerska geografer kallade Arabia Felix (Det lyckliga Arabien).
Motorfordon från Jemen bär nationalitetsbeteckningen YE, som också är landskod. Jemens historia är sedan 8:e århundradet f.Kr. framför allt kännetecknat av handeln med rökelse och de därpå grundade kungarikena. Det mest betydande av dessa var Saba med sin huvudstad Marib. Så småningom började en långsam nedgång för de antika rikena utmed "rökelsevägen". Visserligen lyckades himyariterna på 200-talet än en gång ena landet men blev 525 erövrat av Aksum. 628 anslöt sig Jemen till profeten Muhammeds lära och folket anammade fort islam. Inom Kalifatet blev Jemen dock en randstat. Detta gynnade uppkomsten av flera regerande dynastier på 800-talet varav den mest betydelsefulla var zayditerna vilka skulle härska i Nordjemen ända till 1962. När tyngdpunkten av handelsvägen mellan Medelhavet och Indien på 800-talet försköts från Irak till Egypten började också i Jemen det ekonomiska uppsvinget. Sin glanstid upplevde landet under rasuliderna ända in på 1400-talet.
Med portugisernas upptäckt av sjövägen till Indien förlorade Jemen i betydelse för världshandeln. Landet blev på 1500-talet erövrat av Osmanska riket. Genom öppnandet av Suezkanalen på 1800-talet hamnar Jemen åter i stormakternas blickpunkt. Medan Storbritannien besatte Aden och Sydjemen kunde Nordjemen under zayditerna hävda sin oavhängighet gentemot det Osmanska riket, men de styrande imamerna lyckades inte modernisera landet. Deras konservativa regim ledde till störtandet av zayditerna 1962 och till utropandet av en republik. Efter detta inleddes visserligen en modernisering av landet, men de ekonomiska problemen kunde i själva verket inte lösas på grund av den snabba befolkningstillväxten. Genom anslutning av Sydjemen lyckades man 1990 förena länderna till ett rike. Landet gränsar till Röda havet i väst, Adenviken och Arabiska haveti söder, Oman i öst och Saudiarabieni norr. På andra sidan av Bab el Mandeb, sundet mellan Adenviken och Röda havet, ligger Djibouti och Eritrea på endast några få kilometers avstånd. Detta sund är en av de mest trafikerade farlederna i världen.
Innanför den smala kustremsan Tihama utmed Röda havet stiger terrängen brant till en ökenplatå på omkring 2500 m höjd ö h genomskuren av bergskedjor med bergstoppar på nära 4000 m. Platån sluttar sakta mot det inre av arabiska halvön. På sommaren förekommer sand- och dammstormar.

Klimatet är mycket varmt och fuktigt längs kusterna; tempererat i de västra bergstrakterna med monsunregn; extremt varmt och torrt ökenklimat i det inre av landet. Här förekommer betydande temperaturskillnader särskilt mellan natt och dag. På sommaren kan dagstemperaturen gå upp till 40 grader, under vintern kan temperaturen på nätterna nå under fryspunkten.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, maj 27, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)