Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 5 maj 2010

London, Ontario. (Kanada)

London är en stad i Sydvästra Ontario, Kanada längs Quebec City - Windsor korridoren med ett storstadsområde befolkning på 457.720, den riktiga staden hade en befolkning på 352.395 i 2006 Kanadas folkräkning.


Den beräknade tunnelbana befolkningen i 2009 var 489.274.

London är säte för Middlesex County på gafflarna av den icke-farbara Thames River, Ungefär halvvägs mellan Toronto, Ontario och Detroit, Michigan. City of London är en skild kommun, politiskt separat från Middlesex County, även om det fortfarande är den officiella residensstad.

London var först permanent bosatta av européerna mellan 1801 och 1804 av Peter Hagerman och blev en by i 1826. Sedan dess har London vuxit till den största sydvästra Ontario kommun och bifogar många av de mindre samhällen som omgav den. Staden har utvecklat en stark inriktning mot utbildning, hälso-och sjukvård, turism, Och tillverkning.

London är hem för Fanshawe College och University of Western Ontario, Som bidrar till stadens rykte för forskning och kulturell verksamhet samt för friidrott. Staden är värd ett antal musikaliska och konstnärliga utställningar. Londons festivaler bidra till att turistnäringen, men dess ekonomiska verksamhet är inriktad på militära fordon produktion, försäkring, Och informationsteknik. London ligger vid korsningen av Highways 401 och 402, att ansluta den till Toronto, Detroit, Och Sarnia, Men saknar en inre motorväg. Den har också en internationell flygplats, tåg-och busstationer. Innan européerna i den 18: e talet, då den nuvarande platsen för London som upptas av flera Neutral och Odawa/Ojibwa byar. Ett Anishinaabe community site beskrevs som ligger nära gafflar av Askunessippi (Anishinaabe språket : Eshkani-ziibi, "Hjorthorn River", nu kallad Thames River) I ca 1690 och kallades Pahkatequayang ("Baketigweyaang": "Vid floden gaffel" (lyser: vid där by-ström)).

Arkeologiska undersökningar i området visar att aboriginal människor har bott i området under åtminstone de senaste 10.000 åren.
Den aktuella platsen för London valdes som platsen för den framtida huvudstad Övre Kanada år 1793 genom VICEGUVERNÖR John Graves Simcoe. Simcoe avsedda att namnge uppgörelse Georgina, för att hedra King George III, Och döpte om floden. Däremot var valet av ett kapital plats mitt i stora ädellövskog avvisats av Guy Carleton (guvernör Dorchester). I 1814 fanns det en skärmytsling under 1812 års krig i vad som nu är sydvästra London på Reservoir Hill, tidigare Hungerford Hill.

Byn London var inte grundades förrän 1826, och inte som kapital Simcoe tänkt. Snarare var det ett administrativt säte för området väster om den faktiska kapital, York (Nu Toronto). Lokalt var det en del av Talbot Settlement, Uppkallad efter överste Thomas Talbot, Chef coloniser av området, som övervakade lantmäteri och byggde den första Regeringen byggnader för förvaltningen av västra Ontario halvön regionen. Tillsammans med resten av sydvästra Ontario, byn nytta Talbot bestämmelser, inte bara för att bygga och underhålla vägar, utan även för överlåtelse av tillgång prioriteringar till huvudvägarna till produktiv mark. Vid den tiden, kronan och präster reserver fick företräde i resten av Ontario.

År 1832 drabbades nybygge ett utbrott av kolera. London visade sig vara ett centrum för stark Tory stöd under Övre Kanada Rebellion av 1837, trots en kort uppror som leds av Dr Charles Duncombe. Följaktligen den brittiska regeringen ligger dess Ontario halvön garnison där i 1838 och ökade sin befolkning med soldater och deras anhöriga, och företagsstöd befolkningar de behövs. London inkorporerades som stad år 1840.

Den 13 april 1845 förstörde brand stora delar av London, som vid den tiden till stor del byggda av trähus. En av de första offren var stadens enda brandbil. Den 1 januari 1855, London införlivats som en "stad" (10.000 eller fler invånare). London var en "stad i en skog" och som sådan fick smeknamnet "The Forest City."
På 1860-talet, var en svavel våren upptäcktes i gafflarna i Thames River medan företagare var borrning efter olja. Fjädrarna blev en populär destination för välbärgade Ontariobor, tills sekelskiftet 20. Talet, då en textil fabrik byggdes på platsen, ersätter spa.

Inga kommentarer: