Kaunas är med 352 279 [2009.01] invånare Litauens näst största och Baltikums fjärde största stad. Staden förekommer ibland under sitt ryska namn Kovno (polska Kowno).
Kaunas är beläget i södra Litauen vid sammanflödet av landets två största floder Nemunas och Neris. Staden har kommunikationsmässigt ett utmärkt läge i skärningspunkten mellan motorvägen A1 från Klaipėda till Vilnius och Via Baltica (E67) från Warszawa till Riga och Tallinn. Avståndet till Vilnius är cirka 90 kilometer. Flygplatsen, Kaunas International Airport, strax nordost om staden är under snabb utbyggnad. Nemunas har betydande flodsjöfart. Staden nämns först i skrivna källor 1361 i samband med striderna med Tyska ordens trupper, men tros ha en betydligt längre historia. Stadsmuren, av vilken delar fortfarande återstår, byggdes till skydd mot de tyska ordensriddarna, kanske redan under 1200-talet. Även av borgen, som under senare delen av 1300-talet återuppbyggdes efter striderna med ordenstrupperna, återstår en ruin. På 1400-talet hade hansan ett så kallat faktori (handelsstation) i staden. Litauen ingick vid denna tid i en union med Polen.
I och med den polsk-litauiska unionsstatens tredje delning 1795 kom Kaunas att tillhöra Ryssland och förblev under ryskt välde till första världskriget. Vid slutet av den ryska tiden tillkom en ring av fort runt staden, som låg nära gränsen till det tyska Ostpreussen, men detta hindrade inte tyskarna från att relativt enkelt inta staden i krigets inledningsskede.
Under den ryska tiden skedde viss industrialisering och modernisering, bland annat genom järnvägens dragning hit 1862.
Första världskriget och den ryska revolutionen möjliggjorde för Litauen att återigen förklara sig självständigt den 16 februari 1918. Landet var dock fortfarande under tysk ockupation. När tyskarna drog sig undan kämpade litauerna med polska trupper och Röda armén om den gamla litauiska huvudstaden Vilnius, en kamp som polackerna slutligen vann. Litauen fick därför göra Kaunas till huvudstad 1920, vilket den förblev under mellankrigstiden.
Tiden som huvudstad innebar en betydande uppblomstring, många praktfulla byggnader och ett nygrundat universitet.
Den sovjetiska ockupationen, inledd år 1940, associeras av litauerna med lidande och förtryck. Den gamla huvudstaden Kaunas drabbades extra hårt. I juni 1941 gick flera godståg till Sibirien med stora delar av den politiska och intellektuella eliten, affärsidkare och bönder som motsatte sig tvångskollektiviseringen. Många skulle komma att gå under under de fruktansvärda förhållandena i Sibirien.
Operation Barbarossa den 22 juni 1941 innebar att Tyskland gick till anfall mot sin gamla förbundspartner Sovjet. Kaunas ockuperades efter endast två dagar. Nu kom gränslösa grymheter att utspela sig, när tyska Einsatzgruppe A, assisterad av litauisk milis, gick lös på den judiska befolkningen: män, kvinnor och barn. Förintelsen av Europas judar kan sägas ha inletts här. Redan vid mitten av september rapporterade den tyske gruppchefen Karl Jäger om 76 355 dödade, varav de flesta var judar, i Litauen. Ett getto hade i juli inrättats i stadsdelen Vilijampolė på högra stranden av Neris. De gamla ryska forten gjordes om till koncentration- och förintelseläger, där exekutionspatruller var i ständig verksamhet. Ett museum och ett minnesmärke finns idag vid Kaunas nionde fort (Kauno IX fortas) vid stadens västra utfart.
När Röda armén återtog Kaunas återupptogs 1940 års ockupationspolitik. Kaunas var dock en svårstyrd stad. En av de mer dramatiska händelserna var studenten Romas Kalantas dramatiska protest då han brände sig till döds 1972.
Under denna tid utvecklades staden till Litauens främsta industristad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar