Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 1 maj 2010

Montpellier. (Frankrike)

Montpellier (på occitanska Montpelhièr) är en fransk stad, huvudstad i departementet Hérault och regionen Languedoc-Roussillon 230 700 inv.


(2002) inkl. förstäder 466 300 inv. Staden är belägen cirka 10 km från Medelhavet, 75 km från närmaste berg (Mont Aigoual), och cirka 150 km väster om Marseille.

Montpellier genomflyts av två floder, Lez till öster och Mosson i väster.
Staden har vuxit kraftigt under de senaste 50 åren, och bildar idag den franska Medelhavskustens fjärde största storstadsområde och det femtonde största i Frankrike.

I och med skapandet av nya stadsdelar öster och söder om stadskärnan (Antigone, sedan Richter och efter detta Port Marianne) har Montpellier sakta närmat sig havet. Montpelliers klimat är typiskt medelhavsklimat, med regniga vintrar och mycket torra somrar, utom i augusti då det typiskt regnar och åskar några gånger. Tvärtemot en åtminstone i Frankrike spridd uppfattning regnar det inte mindre i Montpellier än i Brest, men nederbörden kommer mycket mer koncentrerat, med hällregn som ibland leder till översvämningar.

Årsmedeltemperaturen är 14,7°C och antalet soltimmar per år är 2618.
I Tidiga medeltiden, Den närbelägna biskopliga staden Maguelone var den stora bosättningen i området, men angrepp från pirater uppmuntras uppgörelse lite längre in i landet. Montpellier, nämns först i ett dokument från 985, grundades under en lokal feodala dynastin, Guillem räknas i Toulouse, Som gick samman två byar och byggde en borg och murar runt Förenade uppgörelse.

De två överlevande stadens torn väggarna, Tour des Pins och Tour de la Babotte är senare i dag, dock. Montpellier kom till framträdande i 10: e århundradet som en handelsplats, med handelsförbindelser över Medelhavet världen och ett rikt judiskt kulturliv och traditioner tolerans av Muslimer, Judar och Katarerna och senare av sin Protestanter.

William VII i Montpellier etablerat ett Medicinska fakulteten i 1180, erkänts av Nicolaus IV, Stadens universitet grundades 1220 och var en av de viktigaste centra för undervisning i medicin. Detta blev höjdpunkten på Montpelliers framträdande. Staden blev ett innehav av kungar av Aragonien i 1213 av äktenskap Peter II av Aragonien med Marie av Montpellier, Som har väckt den staden som hennes hemgift.

Montpellier fick en stadga i 1204 när Peter och Marie bekräftade stadens traditionella friheter och beviljade staden rätt att välja tolv styr konsuler årligen. Montpellier kom att höra till kronan i Aragonien tills den skickas till Jakob III av Mallorca, Som sålde staden till den franske kungen Filip VI år 1349, att skaffa medel för sin pågående kamp med Peter IV av Aragonien.

I den 14: e talet, fick Montpellier en kyrka (ännu en katedral) ägnat Saint Peter, Anmärkningsvärda för sin mycket ovanliga veranda med stöd av två höga, något raket-liknande torn. Förhållande till dess betydelse ökar stadigt, staden slutligen fick en biskop, som flyttade från Maguelone år 1536 och satt i närliggande gemenskap Montpelliéret (Eventuellt absorberas i Montpellier korrekt). I 1432, Jacques Cœur etablerade sig i staden och det blev ett viktigt ekonomiskt centrum, fram till 1481 då Marseille tog över den rollen.

Inga kommentarer: